Kan inte forsta att det nu snart har gatt ett ar sedan allas varan alskade Oskar togs ifran oss.
Det gor fortfarande sa fruktansvart ont och det kommer det alltid att gora.
Saknar honom sa oandligt mycket!
Det ar med blandade kanslor som jag tittar pa flyern for arets tavling.(Tack Effet for grymt snyggt jobb!)
Det hugger i hjartat och jag far svart att andas, samtidigt som jag blir varm inombords da jag tanker pa hur fin forra arets tavling var.
Jag vet att Oskar hade alskat hela konceptet och varit mallig over att ha en egen tavling. Det kanns sa otroligt skont for mig att veta att tavlingen i hans namn halls vid liv. Hade velat vara med, men den har gangen sa ar jag bara med sjalsligt.
Har flytt till andra sidan jorden for att laka mig sjalv med surfterapi. Alla stora och fina vagor gar till Oskar. Jag forsoker gora det som vi annars hade gjort tillsammans.
Vill tacka er alla vanner som har fatt mig att fortsatta kampa och fora Oskars liv vidare.
Mitt har har nu torkat sa det ar nog dax att hoppa i spat igen.
Tjenamoss!
