skaki skaki skaki
Jag satt här om dagen för att skriva på Surfsverige, en dag som många förut.
Jag tänkte på alla dem texter man textat som en efter en har tatt slut
Då såg jag en bild av ett avbrott, med en svart text på min skärm
som står där i eterskogen, som står där på taniga ben.
Skärmen är vit och tom och texten är alldeles svart
Jag började darra i vånda och nöd
jag skakade av rädsla o skräck
för jag visste ju alldeles tydligt o klart att det va bilden av mig själv som jag sett
för mitt hopp är en avbruten sida och jag är en svartmålad text
som tror det finns nån som kan hjälpa mig än
som tror det finns nån som har svar
fast jag egentligen vet, att det redan är alldeles för sent.
