Tillbaka från ett fint Torö som levererade axelhöga vågor i vindstilla förhållande på udden. Säkert en till två timmar tillsammans med bara mina bästa vänner i vattnet. Ansikten som sken i kapp med varandra. Tills två andra killar hoppade i. Den ena var OK men den andra visade ingen respekt alls. Han började med att padddla ut och satte sig två meter utanför mig. Sedan frågade han mig om vågorna hade varit större i gryningen vilket jag berättade att jag nog tyckte. -Det är inte bara din stoke som har ändrats från när du hoppade i då? Svarade han. Så här i efterhand undrar man ju. Sedan droppade han in och kollade inte över huvud taget om han hade någon bakom sig. När jag berättade att man inte gör så på en peak tillsammans med fyra andra och att det nog finns vågor till alla, tyckte han bara att jag var grinig. Han verkade inte ta åt sig över huvud taget utan droppade in på min kompis på nästa våg igen. Han fick reglerna förklarade igen... Undrar vart vi är på väg? Tar inte folk till sig hela surfkulturen när de börjar surfa blir det lätt lite dålig stämning i vattnet. Sedan blir man väl den där griniga jäveln som tror han är något för att han har surfat Torö i tjugotvå år. När vi lite trevande började surfa i slutet på åttitalet var det ingen som droppade in på varandra. Inte för att vi inte kunde några regler, utan av respekt för varandra.

surt. Det är inte ok. Det är ju så enkelt, det är som att välja mellan mellan fred och krig. Om vi inte krigar blir upplevelsen större. Såklart.

Jag hade en skön session med skön stämning i line up från 9.30 till 10.45. Vågorna stökade visserligen till sig en aning på slutet och det blev längre mellan seten. De som var ute fram till 10 ungefär när jag var där kändes i alla fall reko.

Tja, upplevde ett liknande scenario fast utan dialog. Sitter i lineupen tillsammans med 4 andra (är längst inne) och vad händer? Jo, en snubbe dyker upp med en SUP bräda...som han knappt kan kontrollera...placerar sig på insida och börjar charga loss...när han väl fångar nåt simmar han förbi alla andra och placerar sig på insidan igen...

Ett par minuter senare fångar jag en rätt lång en och mitt i den står en kille me sin shortboard och fancy våtdräkt som hans pappa säkert köpt till honom...flyttar han sig?? NEJ....så jag hoppar av vågen då jag värderar min bräda mer än hans lemmar. Säger han SORRY eller Förlåt eller nåt NÄÄ, inte ett ord...han bryr sig inte.

Detta händer mig nästan varje gång jag är ute....ibland så händer det att det är ett härligt gäng och man delar med sig men för det mesta sitter folk och bryr sig inte helt enkelt...så jag känner igen det där Wrane....

Ibland när jag är ute undrar jag om inte jag kan vara en sån där typ med undantag av att jag lyssnar när/om jag blir tillsagd. Jag känner att jag ofta hamnar utanför folk men det beror mest på att jag försöker hålla mig undan. Det är lättare att ligga utanför och låta vågorna gå förbi än att försöka paddla undan när någon tar en våg.

Nu tror jag kanske inte att det är samma sak med den här killen men jag undrar ändå lite över hur jag borde göra för att inte vara i vägen och ändå få del av det roliga? Bli bättre är det naturliga svaret men det tar lite tid...